09 april 2010

Påsken och en berättelse om en pojke med Downs syndrom


Philip föddes med Downs syndrom. Han var ett snällt barn. Lycklig tycktes det...men han blev mer och mer medveten om skillnaden mellan honom och andra barn. Philip gick troget, varje söndag, till söndagsskolan. Han gick i tredje klass tillsammans med nio andra 8-åringar. Du känner till 8-åringar...Philip med sitt avvikande beteende var inte helt accepterad. Deras lärare var känsliga för Philips situation och hjälpte gruppen att älska varandra, så gott de kunde, under dessa förhållanden. De läste och lärde sig, de skrattade, de lekte tillsammans. De brydde sig verkligen om varandra, även om 8-åringar inte så ofta säger högt att de bryr sig om varandra.
Men..det fanns ett undantag. Philip var inte riktigt en del av gruppen. Philip valde inte, han ville inte vara annorlunda. Han bara var det...det var så det var..

En av hans lärare hade en underbar idé om vad hans klass skulle göra söndagen innan Påsk (1997). Han ordnade fram 10 stora påskägg. Barnen blev helt till sig när han kom in och delade ut ett till var och en. Det var en vacker vårdag och uppgiften varje barn fick var att gå ut och hitta en symbol för ett NYTT LIV, lägga den i ägget och komma tillbaka med alltihop till klassrummet. De skulle sedan öppna äggen och dela med sig av alla "nytt liv symboler" och visa dem, en och en. De blev alldeles vilda av glädje. De sprang som yra höns ute på gården, samlade sina symboler och sprang tillbaka till klassrummet.

De la alla äggen på ett bord, och så började läraren öppna dem. Alla eleverna samlades runt bordet. Han öppnade ett ägg och hittade en blomma och alla "åh-ade" Han öppnade en annan och fann en liten fjäril. "Vad vackert", sa flickorna, eftersom det är svårt för en 8-årig pojke att säga så..Läraren öppnade ett till och den innehöll en sten och som 3:djeklassare gör så skrattade några, medans andra sa: "Det är idiotiskt! Hur kan en sten vara nytt liv?" Men den smarta lilla pojken som hade lagt dit den sa: "Det är min och jag visste att alla ni skulle ta blommor, fjärilar, löv och såna saker. Därför tog jag en sten, för jag ville vara annorlunda och för mig är det ett nytt liv." Alla skrattade.

Läraren sa något om visdomen hos 8-åringen och öppnade nästa ägg. Det fanns inget inuti. Barnen ropade, som 8-åringar gör: "Det är orättvist, det är korkat! Någon gjorde inte rätt!" Läraren kände att någon drog i hans tröja och han tittade ner." Det är mitt" sa Philip, "Det är mitt"

Och barnen sa:"Du gör aldrig någonting rätt Philip, det finns ju inget i ägget!"
"Jag gjorde visst rätt", sa Philip. "Jag gjorde det visst rätt. Graven var ju tom!"
Det blev alldeles tyst i klassrummet..en väldigt tät tystnad..Och för er som inte tror på mirakel, vill jag berätta att det just där, hände det ett mirakel denna dag. Med ens förstpd alla barnen det..graven var ju TOM. Philip hade rätt..det var symbolen för ett NYTT LIV! Från den stunden blev det annorlunda. Philip blev plötsligt en del av gruppen med 8-åriga barn. De släppte in honom. Han blev mycket omtyckt..alla insåg att Philip var en klok pojk.

Philip dog den sommaren (1997). Hans familj hade vetat sen han föddes att han inte skulle få leva sitt liv fullt ut. Philip hade många "fel" i sin kropp..Och så, sent i Juli, avled Philip av en infektion som barn normalt snabbt skulle bli frisk ifrån. På hans minnesgudstjänst marscherade 9 st. 8 - åringar fram till kistan tillsammans med sin söndagsskolelärare och på kistan la dom ett stort tomt ägg. Symbolen för ett NYTT LIV!

Det var Philips symbol för ett nytt liv och det kan också få bli din!

2 kommentarer:

  1. Hej! Tack för en superbra berättelse till påsken! Jag har reflekterat en del om påsken pga något som hände i kyrkan. Vi hade ingen söndagsskolan eftersom vi inte hade ledare och då tänkte jag att jag kunde ta med mig en video om påsk och visa den till barnen. Den är en gammal video (Hanna-Barbera) som mina barn har titta massor med gånger. Efter gudtjänsten kom fram en mamma till mig och sade att påsk berättelsen är "kanske inte så passande för barn, med all lidande, korset, mm". Då fick jag upp mitt blodtryck och kom fram hela mitt argentinska blodet och jag sade att visst det är inte roligt att bli förnedrat, piskat och dö på ett kors men det var det som Jesus gjorde för oss. Hon i alla fall förstog inte mig och tyckte att jag var en korkad människa. Jag sade också att jag tycker att barnen ska lära sig att påsken är inte BARA ägg, kaniner, påskkärringar, godis, mm och att jag tycker att påsken är extremt viktigt i vår tro som kristna. Hon försotg inte heller och var igen med samma sak att påsken inte är passande för barn. Dvs det är inget roligt. Mycket att fundera om vad vi undervisa våra barn och att kanske livet inte alltid är roligt.
    Stor kram
    Marcelo

    SvaraRadera
  2. Hej Marcelo!
    Vad bra att du tänkte till om vad barnen skulle göra på påsken. Givetvis ska även barnen få veta varför man firar påsk och dess innebörd. Om vi inte ger dem det så har vi ju berövat dem hela grunden för vår tro.

    Givetvis är det inte något trevligt med alla den plåga och pina som påsken innehåller. Ibland har vi nog förskönat den en hel del, men det är ju inte ett argument för att inte barnen ska få veta vad det handlar om. Och med tanke på allt annat som ges till barnen så är det ju märkligt att vi inte ska kunna ge dem Bibelns innehåll.

    Fortsätt vara tydlig med din tro, både innanför kyrkväggarna och utanför.

    Blessings!
    /Maritha

    SvaraRadera