Vikten av att be bordsbön!

Thanksgiving

Apropå Thanksgiving...

Barns brev till pastorn

Kära pastorn, jag vet att Gud älskar alla, men han har aldrig mött min syster.
Arnold, 8 år

Kära pastorn, min pappa skulle också kunna vara pastor. Varje dag så ger han oss en predikan om något som vi gjort.
Robert Anderson, 11 år

Kära pastorn, tyvärr kunde jag inte lämna några pengar i kollekten för min pappa ville inte höja min veckopeng. Kan inte du ha en predikan om högre veckopeng?
Patty, 10 år

Kära pastorn, jag tror att det skulle komma mycket mer folk till din kyrka om du flyttade den till Disneyland.
Loreen, 9 år

Kära pastorn, jag tyckte om din predikan där du sa att en god hälsa är viktigare än pengar, men jag vill fortfarande ha högre veckopeng.
Eleanor, 12 år

Kära pastorn, jag hoppas att jag kan komma till himlen någon dag, men hellre senare än förr.
Ellen, 9 år

Kära pastorn, be en bön för vårt brännbollslag. Vi behöver Guds hjälp eller en ny brännare.
Alexander, 10 år

Kära pastorn, min pappa säger att jag borde lära mig de tio budorden. Men jag tror inte jag vill det för vi har redan en väldig massa regler hemma.
Joshua, 10 år

Kära pastorn, vem ber Gud till? Har Gud en Gud?
Christopher, 9 år

Kära pastorn, jag tyckte om din predikan i söndags. Speciellt när den var över.
Ralph, 11 år

Kära pastorn, hur vet Gud vilka som har varit snälla och vilka som varit onda? Talar du om det för honom, eller läser han det i tidningen?
Marie, 9 år

Älskar någon dig egentligen?

Älskar någon dig? Eller kanske ska frågan formuleras så här istället? Varför är du älskad? Är det för att du kan en massa, eller för att du gör en massa, eller för att du ser ut på ett särskilt sätt?

OM det är så, vad händer med den kärleken den dagen då du inte kan en massa, eller kan göra en massa eller har ditt utseende i behåll?

Robbie Williams sjunger för 30 000 personer som hyllar honom. Han gråter och sjunger följande:



Det räcker inte med uppskattning eller dyrkan. Det räcker inte med en kärlek som baseras på vad du kan, vad du gör eller hur du ser ut. Inget av den kärleken kan fylla det hålet som kanske finns i dig. Det kan bara den Gud göra, som säger att han älskar dig, med en evig kärlek, därför att du är du! För honom räcker det för att Han ska älska dig! Hoppas att du visste det!

Lyssnar du?

Det var en gång en man som utmanade Gud att tala: Bränn busken som du gjorde för Mose, Gud. Då ska jag följa dig. Riv ner murarna som du gjorde för Josua, Gud. Då ska jag strida för dig. Lugna stormen som du gjorde på Galileiska sjön, Gud. Då ska jag lyssna.

Och han satte sig vid en buske, intill en mur, nära en sjö och väntade på att Gud skulle tala.
Och Gud hörde mannen och svarade. Han sände en eld, men inte till en buske utan till en kyrka. Han rev en mur, men inte av tegel utan av syd, Han stillade en storm, men inte på sjön utan i en själ.

Och Gud väntade på att mannen skulle svara. Han väntade… och han väntade.
Men eftersom mannen tittade efter buskar och inte efter hjärtan, efter stenar och inte efter liv, efter vatten och inte efter själar, drog han slutsatsen att Gud inte hade gjort något.

Till slut vände han sig till Gud och frågade: Orkar du inget längre?
Och Gud såg på honom och sa: Märker du inget längre?

Den som ber, han får, och den som söker, han finner. Matteus 7:8


Den 3 nov ur ”Alla dagar nära Goda tankar för varje dag” av Max Lucado.

Är du densamma nu som när du tittade dig i spegeln i morse? (Igen!)

Det här klippet bloggade jag utifrån för ett år sedan. Efter publicering togs klippet bort för delning, men finns ute igen, ock något modifierat, så här kommer hela inlägget en gång till!

Självbild? Vem är du när ingen ser dig? När du är som mest sann och trovärdig? Reklam i alla ära, men visst säger det här klippet något om oss alla? Även om vi inte gör så drastiska retuscheringar av oss själva, så visst finns risken att en och annan mask åker på under dagen?
Du är du och du duger, glöm inte det!

Några nödvändiga frågor

1. Why does the sun lighten our hair, but darken our skin?
2. Why is "abbreviated" such a long word?
3. Why is the time of day with the slowest traffic called "rush hour"?
4. Is it OK to use the AM radio after noon?
5. Why didn't Noah swat those two mosquitoes?
6. If flying is so safe, why do they call the airport the terminal?
7. Can you cry under water?
8. Why does a round pizza come in a square box?
9. Why is that people say they "sleep like a baby" when most babies wake up every two hours?
10. How do "please keep off the grass" signs get there?

Förnyelse är inte alltid så lätt!

Beslut fattade av en kyrkbyggnadkommitté i samband med att en ny kyrka skulle byggas:

1. Vi ska bygga en ny kyrka
2. Den nya byggnaden ska vara placerad på platsen för den gamla.
3. Materialet i den gamla byggnaden skall användas i den nya.
4. Vi skall fortsätta att använda den gamla byggnaden tills den nya är klar.

Undrar just hur de tänkte?

Helgdagar för ateister och andra!

Hittade den här idag och kunde inte låta bli att publicera den. Är den sann? Kanske? Jag vet inte, men om jag fattat det rätt är allt möjligt over there! (För dig som vill ha svensk översättning så finns den längst ned.)



FLORIDA COURT SETS ATHEIST HOLY DAY!!
In Florida, an atheist created a case against the upcoming Easter and Passover holy days. He hired an attorney to bring a discrimination case against Christians, Jews and observances of their holy days.

The argument was that it was unfair that atheists had no such recognized days.

The case was brought before a judge. After listening to the passionate presentation by the lawyer, the judge banged his gavel declaring,” Case dismissed!”

The lawyer immediately stood objecting to the ruling saying, ”Your honor, how can you possibly dismiss this case? The Christians have Christmas, Easter and others. The Jews have Passover, Yom Kippur and Hanukkah, yet my client and all other atheists have no such holidays.”

The judge leaned forward in his chair saying, ”But you do. Your client, counsel, is woefully ignorant.”

The lawyer said, ”Your Honor, we are unaware of any special observance or holiday for atheists.”

The judge said, ”The calendar says April 1st is April Fools Day. Psalm 14:1 states, ‘The fool says in his heart, there is no God.’

Thus, it is the opinion of this court, that if your client says there is nh o God, then he is a fool. Therefore, April 1st is his day. Court is adjourned.




Och på svenska
FLORIDAS DOMSTOL FATTAR BESLUT ANGÅENDE ATEISTISK HELGDAG!
I Floridas domstol kom ett mål upp inför påsken och dess helgdagar. Det var en ateist som väckte frågan angående diskriminering av ateister med hänvisning till att både kristna, judar och andra religioner hade sina helgdagar. Argumentet var att det var orättvist att inte ateisterna hade några sådana dagar.

Målet kom upp till förhandling och efter att domaren hade lyssnat på advokatens brinnande utläggning, slog han sin klubba i bordet och förkunnade: ”Målet avskrivs!”.

Advokaten protesterade omedelbart genom att säga: ”Herr domare! Hur kan du avslå ett sådant här mål? De kristna har julen, påsken och andra högtider. Judarna har påsken, Yom Kippur och Hanukkah, men min klient och alla andra ateister har ingen motsvarande helgdag.”

Domaren lutade sig framåt i stolen och sa: ” Advokaten! Din klient är sorgligt okunnig.”

Advokaten svarade: “ Herr domare! Vad vi vet finns det inga speciella helgdagar för ateister.”

Domaren svarade: I kalendern är 1:a april dagen för dårar. Bibeln och Psalm 14:1 konstaterar ‘dårarna säger i sina hjärtan att det inte finns någon Gud’. Därför är den här domstolens utslag att om din klient säger att det inte finns någon Gud är 1:a april hans helgdag. Målet avslutas därmed!”

Påsken och en berättelse om en pojke med Downs syndrom

Philip föddes med Downs syndrom. Han var ett snällt barn. Lycklig tycktes det...men han blev mer och mer medveten om skillnaden mellan honom och andra barn. Philip gick troget, varje söndag, till söndagsskolan. Han gick i tredje klass tillsammans med nio andra 8-åringar. Du känner till 8-åringar...Philip med sitt avvikande beteende var inte helt accepterad. Deras lärare var känsliga för Philips situation och hjälpte gruppen att älska varandra, så gott de kunde, under dessa förhållanden. De läste och lärde sig, de skrattade, de lekte tillsammans. De brydde sig verkligen om varandra, även om 8-åringar inte så ofta säger högt att de bryr sig om varandra.
Men..det fanns ett undantag. Philip var inte riktigt en del av gruppen. Philip valde inte, han ville inte vara annorlunda. Han bara var det...det var så det var..

En av hans lärare hade en underbar idé om vad hans klass skulle göra söndagen innan Påsk (1997). Han ordnade fram 10 stora påskägg. Barnen blev helt till sig när han kom in och delade ut ett till var och en. Det var en vacker vårdag och uppgiften varje barn fick var att gå ut och hitta en symbol för ett NYTT LIV, lägga den i ägget och komma tillbaka med alltihop till klassrummet. De skulle sedan öppna äggen och dela med sig av alla "nytt liv symboler" och visa dem, en och en. De blev alldeles vilda av glädje. De sprang som yra höns ute på gården, samlade sina symboler och sprang tillbaka till klassrummet.

De la alla äggen på ett bord, och så började läraren öppna dem. Alla eleverna samlades runt bordet. Han öppnade ett ägg och hittade en blomma och alla "åh-ade" Han öppnade en annan och fann en liten fjäril. "Vad vackert", sa flickorna, eftersom det är svårt för en 8-årig pojke att säga så..Läraren öppnade ett till och den innehöll en sten och som 3:djeklassare gör så skrattade några, medans andra sa: "Det är idiotiskt! Hur kan en sten vara nytt liv?" Men den smarta lilla pojken som hade lagt dit den sa: "Det är min och jag visste att alla ni skulle ta blommor, fjärilar, löv och såna saker. Därför tog jag en sten, för jag ville vara annorlunda och för mig är det ett nytt liv." Alla skrattade.

Läraren sa något om visdomen hos 8-åringen och öppnade nästa ägg. Det fanns inget inuti. Barnen ropade, som 8-åringar gör: "Det är orättvist, det är korkat! Någon gjorde inte rätt!" Läraren kände att någon drog i hans tröja och han tittade ner." Det är mitt" sa Philip, "Det är mitt"

Och barnen sa:"Du gör aldrig någonting rätt Philip, det finns ju inget i ägget!"
"Jag gjorde visst rätt", sa Philip. "Jag gjorde det visst rätt. Graven var ju tom!"
Det blev alldeles tyst i klassrummet..en väldigt tät tystnad..Och för er som inte tror på mirakel, vill jag berätta att det just där, hände det ett mirakel denna dag. Med ens förstpd alla barnen det..graven var ju TOM. Philip hade rätt..det var symbolen för ett NYTT LIV! Från den stunden blev det annorlunda. Philip blev plötsligt en del av gruppen med 8-åriga barn. De släppte in honom. Han blev mycket omtyckt..alla insåg att Philip var en klok pojk.

Philip dog den sommaren (1997). Hans familj hade vetat sen han föddes att han inte skulle få leva sitt liv fullt ut. Philip hade många "fel" i sin kropp..Och så, sent i Juli, avled Philip av en infektion som barn normalt snabbt skulle bli frisk ifrån. På hans minnesgudstjänst marscherade 9 st. 8 - åringar fram till kistan tillsammans med sin söndagsskolelärare och på kistan la dom ett stort tomt ägg. Symbolen för ett NYTT LIV!

Det var Philips symbol för ett nytt liv och det kan också få bli din!

Kan Gud verkligen fatta hur det är att vara människa?

Ur dramat ”Den långa tystnaden”

Vid tidens ände fanns miljarder människor utspridda på en stor slätt framför Guds tron. De flesta skyggade för det klara ljusskenet framför dem. Men några grupper långt fram i mängden pratade upphetsat – nästan påstridigt.

”Kan Gud döma oss? Vad vet han om lidande?” fräste en näsvis ung brunett. Hon drog upp en ärm för att visa ett intatuerat nummer från ett nazistiskt koncentrationsläger. ”Vi fick lida… vi piskades… torterades … dödes!”

I en annan grupp knäppte en svart pojke upp skjortkragen. ”Vad säger ni om det här?” frågade han och visade det otäcka märket efter ett rep runt halsen. ”Lynchad… inte för något brott utan bara för att jag var svart!”

Bland några andra väntande stod en gravid skolflicka och blängde ilsket. ”Varför just jag?” mumlade hon. ”Det var inte mitt fel!”

Långt ut över slätten fanns det hundratals sådana grupper. Var och en hade klagomål att anföra inför Gud för att han tillåt ondska och lidande i sin värld. Gud var ju lycklig som fick leva i en himmel där allt var ljuvlighet och ljus, där det inte fanns gråt eller fruktan, svält eller hat. Vad visste Gud egentligen om allt som människan måste lida i den här världen? För Gud hade ju en mycket skyddad tillvaro, menade de.

Några av grupperna skickade fram sina ledare, utsedda därför att de hade lidit mest. En jude, en svart man, en person från Hiroshima, en deformerad krympling, ett neurosedynskadat barn. De rådgjorde med varandra på mitten av planen. Till slut var de färdiga att lägga fram sin sak. Allt var väl uttänkt.

Innan Gud kunde anses kvalificerad att var domare över dem måste han lida det de hade genomlidit. Beslutet innebar att Gud skulle dömas att leva på jorden – som människa!

”Låt honom födas som jude! Låt människor tvivla på äktheten i hans börd! Ge honom ett arbete som är så svårt att till och med hans familj anser honom vara från sina sinnen när han försöker utföra det! Låt honom bli bedragen av sina bästa vänner! Ställ honom inför falska anklagelser, låt honom fällas av en partisk jury och dömas av en feg domare! Tortera honom!

Och låt honom så till sist få se vad det är att vara verkligt ensam! Låt honom sedan dö! Låt honom dö på ett sådant sätt att det inte råder minsta tvivel om att verkligen är död! Skaffa fram en mängd vittnen som kan bekräfta det!”

Medan de olika ledarna föredrog sin del av domen hördes gillande utrop från den samlade folkmassan. Och när den sista hade föredragit domen blev det tyst länge. Ingen sade ett ord. Ingen rörde sig. Plötsligt insåg alla att Gud redan hade gått in under domen.

Hunden ligger i vägen och det stör mig!

I familjen finns det en hund, allmänt kallad Lurvas, men ibland även hundrackarn. Trevlig, mjuk och go på alla sätt, men han har inte förstått sin plats i tillvaron. Får han själv berstämma så lägger han sig allra helst i en dörröppning eller mitt på golvet där vi oftast går, så vi måste kliva över honom.

Han är inte bara snäll och go, han är dessutom opålitlig, för allt som oftast när jag kliver över honom bestämmer han sig för att just då resa på sig. 30 kg hund får en att snubbla rejält. Ingen trevlig upplevelse alls.

Han gör så att jag hela tiden måste observera vart jag sätter fötterna och måste planera min framfart i huset. Han ligger i vägen och det stör mig!

Ibland funderar jag på om det kan vara likadant i andra relationer. Människor ligger kanske inte i vägen rent bokstavligen, men våra uppfattningar är olika om saker och ting och hur det ska göras och det kan störa mig. (Jag stör säkert dem lika mycket!) Men de får mig att tänka till var jag sätter ner fötterna, hur jag väljer att gå och när det är viktigt att lyfta på hatten och bara gå vidare, eller när det faktist är värt att risker att snubbla, men ändå nå målet.

En klok man sa en gång att "som järn skärper järn så skärper den ena människan den andra". Det ligger nog rätt mycket i det. Men hundar står det inget om i den sekvensen, så jag håller fast vid: Hunden ligger i vägen och det stör mig!

Ha en bra dag, med eller utan störiga hundar!
/Maritha