Dagens text handlar om vad Jesus gör. Det här är inte bara en historisk text som beskriver något som hände för 2 000 år sedan utan det här händer även idag. efter bibeltexten hittar du en berättelse om hur Jesus botade en kvinna för en månad sen.
Mark 1:29-39
29 Så snart de kommit ut ur synagogan, gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. 31 Han gick fram, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
32 På kvällen, när solen hade gått ner, förde man till honom alla som var sjuka och besatta. 33 Hela staden var samlad utanför dörren. 34 Han botade många som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar och tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var.
35 Tidigt på morgonen, medan det var mörkt, steg Jesus upp och gick till en enslig plats och bad där. 36 Simon och de som var med honom skyndade efter, 37 och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." 38 Han sade: "Vi går åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut." 39 Och han kom och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna.
I januari var det en ledarretreat i Strömsnäsbruk. Människor från många olika församlingar var med då och en av dem var Anita Thedenfalk som fick vara med om att bli helade då. Hon berättar:
Efter att ha skadat foten vid jul hade Anita Thedenfalk, Alphaledare fr Svenska Kyrkan i Markaryd, en sådan värk att hon hade svårt att tillägna sig undervisningen på den retreat hon var på. När det i seminariet var dags för förbön upplevde hon först att smärta i öra och rygg försvann, sedan var det dags att be för den värkande foten. ”Smärtan försvann och svullnaden gick ner under det att jag fick förbön!” säger Anita. Efter seminariet var det dags för alla att gå ca 1 km till matstället och Anita kunde gå med de andra! ”Hade Gud inte tagit bort smärtan så hade jag omöjligt kunnat gå och äta” säger Anita och tillägger, ”Jag lever som i ett regna av välsignelser efter retreaten. Jag är så glad att smärtan försvunnit!” En månad efter retreaten har hon fått berätta om detta för många och en vän till Anita sa att, ”Det är som att det skiner om dig på något sätt!” (Berättelsen är hämtad ur New Wines tidning nr 1 2011.)
Vill du höra Anita berätta själv så kolla det här!
10 mars 2011
Dina erfarenheter av fasta?
Vilka erfarenheter har du av att fasta? Jag gissar att våra erfarenheter kan se väldigt olika ut. En del fastar regelbundet och andra har aldrig prövat på det, men det är aldrig för sent att börja.
Traditionellt brukar man säga att när man fastar ska det vara från något som är livsnödvändigt. Det resonemanget sker utifrån tanken på att man verkligen offrar något när man fastar. En del säger att man kan fasta från det som tar ens tid, uppmärksamhet och engagemang. (Kanske en del saker inte har så mycket med fasta att göra som det har att göra med disciplin!) Jag tror att det viktigaste är att man väljer något som både påminner om vandringen mot påsken och som frigör tid som man kan använda för att be, läsa Bibeln och reflektera över sitt liv.
I dagens Bibeltext handlar det om starten på Jesu tjänst, men också om Johannes tjänst. Johannes var kusin med Jesus och började predika en tid innan Jesus.
Mark 1:1-13
1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. 2 Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig. 3 En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! 4 Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. 5 Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. 6 Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. 7 Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. 8 Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande." 9 Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes. 10 Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. 11 Och en röst kom från himlen: "Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje. 12 Genast förde Anden honom ut i öknen, 13 och han vistades i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.
Så här börjar berättelsen i Markusevangeliet. Hur börjar din berättelse och hur skulle du vilja att starten såg ut på din vandring?
Jag hoppas att du får en riktigt bra fortsättning på dagen!
Traditionellt brukar man säga att när man fastar ska det vara från något som är livsnödvändigt. Det resonemanget sker utifrån tanken på att man verkligen offrar något när man fastar. En del säger att man kan fasta från det som tar ens tid, uppmärksamhet och engagemang. (Kanske en del saker inte har så mycket med fasta att göra som det har att göra med disciplin!) Jag tror att det viktigaste är att man väljer något som både påminner om vandringen mot påsken och som frigör tid som man kan använda för att be, läsa Bibeln och reflektera över sitt liv.
I dagens Bibeltext handlar det om starten på Jesu tjänst, men också om Johannes tjänst. Johannes var kusin med Jesus och började predika en tid innan Jesus.
Mark 1:1-13
1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. 2 Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig. 3 En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! 4 Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. 5 Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. 6 Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. 7 Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. 8 Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande." 9 Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes. 10 Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. 11 Och en röst kom från himlen: "Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje. 12 Genast förde Anden honom ut i öknen, 13 och han vistades i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.
Så här börjar berättelsen i Markusevangeliet. Hur börjar din berättelse och hur skulle du vilja att starten såg ut på din vandring?
Jag hoppas att du får en riktigt bra fortsättning på dagen!
09 mars 2011
Fastan!
Nu är det sju veckor kvar till påsk och idag börjar fastan! Fastan har firats av kristna sedan 300-talet som en förberedelse inför påsken. Hur den förberedelsen ser ut är lite olika. Många väljer att avstå från saker som vanligtvis tar mycket tid och engagemang för att istället ägna mer tid åt bibelläsning och bön. För en del är det mat man avstår ifrån och för andra är det t ex facebokok, tv-tittande, nöjessurfningen på datorn eller något annat som tar mycket tid.
Henry Nouwen skriver i sin bok ”Med hela ditt hjärta”, (s. 159),
"Nästan vad som helst, som regelbundet får oss att sakta ned farten och ordna vår tid, våra begär och våra tankar för att motverka själviskhet, obetänksamhet, jäkt eller dunkla motiv, kan vara en andlig övning"
Vårt behov av att stanna upp, omprioritera och fokusera är så stort i en tid som ständigt kräver vår närvaro och vår uppmärksamhet. För mig personligen är fastan en av de viktigaste perioderna under året. Vilken förmån det är att kunna omprioritera och ge det som är så viktigast i livet mer utrymme, och det som är viktigt och ofta bra, men inte nödvändigt lite mindre tid.
Under fastan kommer jag att försöka blogga lite mer regelbundet, både för att hjälpa mig själv och kanske dig till en regelbunden läsning och reflektion under de här dagarna. I bloggen kommer du att hitta en Bibeltext och ibland en reflektion. Det viktigaste är inte min reflektion utan din egen. Ett enkelt upplägg kan vara att börja med att be en bön om att Gud hjälper dig att hitta det som Han vill säga till dig i Bibeltexten. Läs texten. Fundera på vad den säger dig i din situation och avsluta med att be Gud hjälpa dig med det du har upptäckt. Ta gärna med dig Bibeltexten under dagen och fundera på den.
Henry Nouwen skriver i sin bok ”Med hela ditt hjärta”, (s. 159),
"Nästan vad som helst, som regelbundet får oss att sakta ned farten och ordna vår tid, våra begär och våra tankar för att motverka själviskhet, obetänksamhet, jäkt eller dunkla motiv, kan vara en andlig övning"
Vårt behov av att stanna upp, omprioritera och fokusera är så stort i en tid som ständigt kräver vår närvaro och vår uppmärksamhet. För mig personligen är fastan en av de viktigaste perioderna under året. Vilken förmån det är att kunna omprioritera och ge det som är så viktigast i livet mer utrymme, och det som är viktigt och ofta bra, men inte nödvändigt lite mindre tid.
Under fastan kommer jag att försöka blogga lite mer regelbundet, både för att hjälpa mig själv och kanske dig till en regelbunden läsning och reflektion under de här dagarna. I bloggen kommer du att hitta en Bibeltext och ibland en reflektion. Det viktigaste är inte min reflektion utan din egen. Ett enkelt upplägg kan vara att börja med att be en bön om att Gud hjälper dig att hitta det som Han vill säga till dig i Bibeltexten. Läs texten. Fundera på vad den säger dig i din situation och avsluta med att be Gud hjälpa dig med det du har upptäckt. Ta gärna med dig Bibeltexten under dagen och fundera på den.
15 februari 2011
Om att jobba i en församling
Vi måste förstå att det finns en fatastisk förmån att få jobba i en församling! Idag skriver Dagen, (klicka på rubriken för att komma till artikeln), om att avtaksrörelsen börjar för SKTF ekumeniska. När jag läser artikeln är tonläget det samma som i alla andra avtalsrörelser. "Jag ska ha mer för jag är värd det". Finns det inte ett annat sätt att resonera när det gäller arbetet i Guds församling? Jag tror det!
Givetvis ska alla anställningar skötas professionellt, lönen vara avtalsenlig osv, men vi får aldrig glömma att som pastor finns det också en förmån att på heltid få göra det som andra får trycka in på sin fritid. Det är få förunnat att få den möjligheten, så låt oss inte glömma storheten och förmånen i det!
Jag älskar Guds församling och att få tjäna i den! För drygt 24 år sedan började jag min första församlingstjänst. Tjänsterna och församlingsmiljöerna har varit olika. I en del har förväntningarna varit större, i andra mindre. I någon församling var kompetensen hos församlingsled. liten, i andra har den varit väldigt god. I de flesta församlingarna har jag haft en bra lön. I någon har jag nästan inte haft något betalt, men kanske var det den förs. som allra mest behövde en anställd. MEN jag har aldrig tjänat i en församling som inte har velat att jag ska ha det bra som pastor. Omsorgen, uppmuntran och stödet har alltid varit fantastiskt.
Visst är det alltid många timmar som krävs, men i vilket ledningsjobb görs inte det? Flera av medlemmarna i församlingen har lednings-/chefsfunktioner och inte någon av dem jobbar mindre än vad jag gör. Jag har möjlighet att i stor utsträckning forma mina egna arbetstider, jobba hemifrån när barnen är sjuka, osv. Vem har den förmånen på sitt jobb? Och vad det gäller fritids- och familjeliv måste jag givetvis själv ta det ansvaret. Hur ska någon annan kunna gå in och ta det ansvaret åt mig? Det gäller ju i alla jobb där arbetstiden är oreglerad.
Jag möter många unga människor som funderar på tjänst i församlingen och många som redan har gått in i tjänst. Många av dem läser Dagen och Thomas Ds uttalande. Hjälper det dem att gå in i tjänst på ett positivt sätt? Vad får de med sig? Utmaning till tjänst eller skapar man en bitterhet över allt man inte får, därför att allt det man faktiskt får, inte lyfts fram. Finns det till och med de som väljer att inte gå in i församlignstjänst, trots kallelse eftersom det ofta beskrivs så negativt?
När ska Dagen göra reportage om hur fantastiskt det är att få tjäna i en församling, både som kvinna och pastor, för det är det? Jag utmanar Dagen att göra det!
Maritha V, pastor och föreståndare
Givetvis ska alla anställningar skötas professionellt, lönen vara avtalsenlig osv, men vi får aldrig glömma att som pastor finns det också en förmån att på heltid få göra det som andra får trycka in på sin fritid. Det är få förunnat att få den möjligheten, så låt oss inte glömma storheten och förmånen i det!
Jag älskar Guds församling och att få tjäna i den! För drygt 24 år sedan började jag min första församlingstjänst. Tjänsterna och församlingsmiljöerna har varit olika. I en del har förväntningarna varit större, i andra mindre. I någon församling var kompetensen hos församlingsled. liten, i andra har den varit väldigt god. I de flesta församlingarna har jag haft en bra lön. I någon har jag nästan inte haft något betalt, men kanske var det den förs. som allra mest behövde en anställd. MEN jag har aldrig tjänat i en församling som inte har velat att jag ska ha det bra som pastor. Omsorgen, uppmuntran och stödet har alltid varit fantastiskt.
Visst är det alltid många timmar som krävs, men i vilket ledningsjobb görs inte det? Flera av medlemmarna i församlingen har lednings-/chefsfunktioner och inte någon av dem jobbar mindre än vad jag gör. Jag har möjlighet att i stor utsträckning forma mina egna arbetstider, jobba hemifrån när barnen är sjuka, osv. Vem har den förmånen på sitt jobb? Och vad det gäller fritids- och familjeliv måste jag givetvis själv ta det ansvaret. Hur ska någon annan kunna gå in och ta det ansvaret åt mig? Det gäller ju i alla jobb där arbetstiden är oreglerad.
Jag möter många unga människor som funderar på tjänst i församlingen och många som redan har gått in i tjänst. Många av dem läser Dagen och Thomas Ds uttalande. Hjälper det dem att gå in i tjänst på ett positivt sätt? Vad får de med sig? Utmaning till tjänst eller skapar man en bitterhet över allt man inte får, därför att allt det man faktiskt får, inte lyfts fram. Finns det till och med de som väljer att inte gå in i församlignstjänst, trots kallelse eftersom det ofta beskrivs så negativt?
När ska Dagen göra reportage om hur fantastiskt det är att få tjäna i en församling, både som kvinna och pastor, för det är det? Jag utmanar Dagen att göra det!
Maritha V, pastor och föreståndare
07 december 2010
29 november 2010
18 november 2010
Barns brev till pastorn
Kära pastorn, jag vet att Gud älskar alla, men han har aldrig mött min syster.
Arnold, 8 år
Kära pastorn, min pappa skulle också kunna vara pastor. Varje dag så ger han oss en predikan om något som vi gjort.
Robert Anderson, 11 år
Kära pastorn, tyvärr kunde jag inte lämna några pengar i kollekten för min pappa ville inte höja min veckopeng. Kan inte du ha en predikan om högre veckopeng?
Patty, 10 år
Kära pastorn, jag tror att det skulle komma mycket mer folk till din kyrka om du flyttade den till Disneyland.
Loreen, 9 år
Kära pastorn, jag tyckte om din predikan där du sa att en god hälsa är viktigare än pengar, men jag vill fortfarande ha högre veckopeng.
Eleanor, 12 år
Kära pastorn, jag hoppas att jag kan komma till himlen någon dag, men hellre senare än förr.
Ellen, 9 år
Kära pastorn, be en bön för vårt brännbollslag. Vi behöver Guds hjälp eller en ny brännare.
Alexander, 10 år
Kära pastorn, min pappa säger att jag borde lära mig de tio budorden. Men jag tror inte jag vill det för vi har redan en väldig massa regler hemma.
Joshua, 10 år
Kära pastorn, vem ber Gud till? Har Gud en Gud?
Christopher, 9 år
Kära pastorn, jag tyckte om din predikan i söndags. Speciellt när den var över.
Ralph, 11 år
Kära pastorn, hur vet Gud vilka som har varit snälla och vilka som varit onda? Talar du om det för honom, eller läser han det i tidningen?
Marie, 9 år
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)